söndag 27 januari 2008

Sista dagen i Vietnam

Imorgon kl. 04.20 vänder vi åter till Saigon för fortsatt färd mot Malaysia och Kuala Lumpur!
Solen lyser från en klarblå himmel och havet är relativt stilla. När eftermiddagen kommer så färgas himlen över havet i massor av färger för då dyker alla Kitesurfare upp, ett skådespel att se! De navigerar, ramlar, kommer upp och fortsätter, skickliga är de och liten sugen är jag på att prova men eftersom jag inte har mina kontaktlinser med så får det vara. Första vågen hade slitit av mig glasögonen och som det blindstyre jag är utan glasögon hade jag väl hamnat på andra sidan kinesiska sjön! Från min plats vid strandkanten räknade jag till 68 skärmar på en gång men det var bara där jag satt, stranden är milslång!

Morgonpromenaden längs stranden är skön och många snäckor och musslor av olika form och färg ligger ilandsköljda. Jag får verkligen behärska mig för att inte bära hem alla jag ser. När vi var i Dubai hade jag 2 kg snäckskal med mig hem och till vilken nytta? :) Jo, några ligger som minne och vilsamma för ögat på ett sort fat hemma men det räcker ju med några, eller hur ...

Denna morgon plockade jag bara med mig en handfull och köpte en större av en liten kille som sålde på stranden. Givetvis under livligt prutande och gemensamt skratt. Lite längre fram satt en vitnamesisk gammal kvinna och grävde i sanden och när jag kom närmre såg jag att hon grävde efter snäckor som hon la i en plastburk. Med hjälp av kroppspråk och charader förstod jag att det var det musslor/snäckor som hon använde i matlagning: soppa och annat, och detta gjorde hon varje dag. Prata om färskvaror!



Frukter av olika slag finns överallt att köpa. B älskar frukt och hon provar nya varje dag. Idag var det dags för en frukt som heter Dorian och väger mellan 1,5 - 2,1 kg, taggig och grön.

B handlade och mannen hon köpte av hjälpte henne att dela den, drog skåror i skalet som på en apelsin och förklarade att i varje"klyfta" fanns en kärna och det var det vita fruktköttet som låg runt om som var ätbart. Nåväl med denna förförskalade eller förpreparerade frukt i en påse gick hon och maken L-G vidare till lunchrestaurangen men blev lite tveksamma för det luktade "stopp i avlopp" på restaurangen.

Sniffande, snusande och halvvägs därifrån så upptäckte de att det var frukten som luktade och påminde sig då om skylten på hotellet "Förbjudet att medföra luktande frukt". Jag ska smaka iallafall, sa B bestämt, och tog med sig den till altanen på bungalowen men det slutade med att hon fick sätta sig på stranden ensam för att äta och försöka smussla ner skalet i grannresortens soptunna. Frukten i sig smakade tydligen gott, en blandning av melon, mango och papaya. Det är väl som med surströmming kan jag tänka, luktar apa men en delikatess för många!

På återhörande i Malysia!

fredag 25 januari 2008


Fysisk beröring och rörelse

Idag skiner solen från en klarblå himmel och hur varmt det är i solen törs jag inte tänka på. Imorse när jag var ner till poolen för sedvanlig gympa och simning var det fullt liv nere på stranden. Några fiskare hade kommit iland i en liten rund båt och drog in sina nät till turister och hotellpersonals förtjusning. Det glittrade ordentligt och silvrigt i näten i morgonens första solstrimmor! Tyvärr fick jag inte detta inte på bild eftersom jag av förklarliga skäl inte hade kameran med mig.

Efter att ha varit på resortens fot och benmassage och helkroppsmassage och kunnat jämföra den första fotmassagen med den lokala fotmassagen till den senaste fördel så bestämde jag mig idag för att ta en thaimassage hos "min" lokale massör på förmiddagen. Kl. 09.00 infann jag mig och kom som första kund/patient och mopederna kördes ut. Thaimassage tack sa jag och den unge mannen tittade frågande på mig och upprepade thaimassage? YES PLEASE!

Oj oj oj aj aj aj aj, j-klar i min lilla låda! Inte stöna inte rycka lugn lugn slappna av du ville ha thai massage! Hela kroppen kommer att vara blåslagen ryggkotorna omfördelade till andra ställen i kroppen....... tar det aldrig slut.....Jag som har X centimeter späck mellan mina revben och hud kunde väl aldrig drömma om att någon skulle kunna spela revbensharpa på mig! 1 timmes massage för 55 kronor...helvete.... jag hade kunnat betala lika mycket för att massören skulle svimma och jag kunde smita!

Avslutningsvis fick jag sätta mig på kortsidan av britsen med benen hängande, själv satte han sig på huk bakom mig, körde in knäna i min midja och vräkte mig bakåt över sina ben så jag låg som en sprättbåge över honom och funderade på hur jag skulle ta mig därifrån! Till slut tog jag sats och rullade tillbaka och han skrattade gott åt min uppsyn.

Sen vill jag bara tala om att visst är det gott att bli masserad med Tigerbalsam MEN jag kan definitivt berätta att Tigerbalsam som av misstag landar alltför långt upp mellan låren ÄR INTE BEROENDEFRAMKALLANDE iiiiiiiihhhhhhhhh!

Förundrad så här efteråt är jag över att det finns inte tillstymmelse till blåmärke eller träningsvärk!!!!!

Mannen i mitt liv har också haft en fysisk upplevelse idag men av annorlunda karaktär! Han har pga medicinska skäl inte badat på 25 år med undantag av ett hastigt dopp från båten på Väderöarna i 23 gradigt vatten, en bassänglängd på Orientel hotel Bangkok i 40 graders värme och en bassänglängd på hotell Kapinski i Berlin i värmeböljan i våras.

Idag skaffade han badglasögon, tog sats och slängde sig i poolen: simmade 10 längder, badade och skrattade och plaskade på som ett barn! Samma sak upprepade sig på eftermiddagen och kommer att upprepa sig varje dag! Denna oerhörda glädje och känsla av befrielse, skrattet som bubblade upp och rullade runt över vattnet spred sig så alla runt poolkanten började skratta och le och det blev ett ögonblick av gemenskap mellan alla nationaliteter, amerikanare, tyskar, ryssar, svenskar, finnar, holländare, japaner ... Härligt!

Bilder till ovanstående text

























Regn och mulet

Vaknade av att det regnade ett lugnt stilla regn, solen lyste (hahaha) med sin frånvaro - men det var en bra dag för utflykt! Tidigt på morgonen gav vi oss av mot ett område som kallas White Lake, en insjö ganska stor full med lotusblommor och omgiven av stora vita sanddynor. Liiiite påminde sanddynorna om de som var ute i i Dubai men bara till formationen, inte storlek och mängd. Människor bodde runt sjön, fiskade och odlade och det var första gången vi såg hästar. Hästarna var små ridhästar i ponnystorlek naturligtvis anpassade till befolkningens storlek.













Vi fortsatte sedan vidare mot fiskebyn Mui Ne och hela fiskeflottan låg inne och strandsatta kan man säga, eftersom det var ebb. Vackra båtar i alla de färger, nej det var inte rätt, färgerna gult rött och blått. De symboliserar olika saker: det blå och gula är havet och solen och det röda är både kärlek och krig. Oftast finns det två stora ögon målade på fören på båtarna för att skrämma iväg onda demoner och drakar som man kan möta. Varje morgon före fisket ger sig fiskarna av till templet för att ställa fram lite mat och dryck till Buddha för att försäkra sig om en god fångst. Till varje fiskebåt hör också små "jollar " som tar ut fiskarna till de större båtarna och används när trålen/näten dras. Helt fascinerande hur männen tar sig ut över svallvågor och rev i dessa "korgar". Även kvinnor förstås. De används även till att sitta och fiska i.










Färden gick vidare in till den lokala marknaden. Risförsäjning, frukt bl a apelsiner, den röda drakfrukten med sitt vita och svartprickiga innehåll, de små drakögonen som mest består av en stor kärna, resturangen där man hade en speciell anordning för att varmhålla soppskålar och där ankorna var plockade och väntade på att bli tillagade enligt kundens begäran.
















Sedan fortsatte vi till Fairy Stream, inte Clearly stream, för vattnet var alldelses tomatsoppafärgat men svalt och skönt att vandra i. Vi vandrade 1 km uppströms i det svalkande vattnet och var fascinerade av klippformationer och sanden på den ena sidan och den kraftiga grönskan på de andra. Tanken var att vi skulle komma fram till det vattenfall som låg lite längre upp men vattendjupet blev till slut för mycket. På tillbakavägen passerade vi en liten lokal fisksåsproducent. Fisksås är lika självklar i vietnamesiskt kök och används som salt hos oss. Småfisk som fångas läggs i som här ett lerkärl, sen lägger man på rikligt med salt och lägger detta under press och silar. Detta späds sedan flera gånger med vatten till rätt konsistens uppnås. Svårare än så är det inte men en viktig vardagsingrediens.

Ett glas sockerrörslemonad på en trottoarsevering fick avsluta vår utflykt. Caféägaren tar sockerrör och drar eller pressar det flera gånger genom en "mangel". Sockerrörsvätskan blandas med lime och is och är jätteläskande och törstsläckande. Väl hemma var det dags för lunch på det lokala stamlunchstället där vi numera är väl igenkända. Vi hann inte mer än sätta oss förrän ägarinnans liia treåriga dotter kom fram och gjorde som mamma tog upp vår beställning! Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli ... :)

onsdag 23 januari 2008

Lite mulet men varmt och fuktigt









En vilodag för loppbitna ben och röda näsor. Redan tjugo över sex i morse när jag kom ner till pool och strand var det full aktivitet. Havet kryllade av fiskebåtar, de små gummorna med sina korgar och hattar var redan strategiskt utplacerade för att sälja pärlor och smycken till turister. Några joggade längs vattenbrynet i den uppgående solens strålar (de enda som synts idag). Ryssar och japaner var redan i full gång med att ta sig ett havsbad och lägga ut sina handdukar runt poolen. 10 längder i poolen, en halvtimmes vattengympa + avslutande simtur runt poolen startar dagen för min del (varje dag) och det känns underbart! Sen hämtar jag mannen och vi äter frukost i matsalen som är utomhus med en vacker fiskdamm intill, guldfiskar och vattenfall! Kan man ha det bättre?

Som sagt en lat dag! Några timmar vid poolen, sen tog vi oss iväg och fick fotmassage hos en lokal massör. Fotmassage och fotmassage ... zonterapi + benmassage + arm/hand och axelmassage skulle jag vilja säga! En timme ordentlig "knådning" kostar 45 sek - nästan lite skämmigt, för att inte tala om luncherna vi äter på en lokal restaurang. Vitlöksscampi eller biff i sötsur sås, ris, soya, grönsaker lagas medan man väntar, portionerna är stora, fräscha och mättande och kostar ca 18-20 kronor. Vad bensinen kostar vet jag inte men några stora bensinstationer har jag inte sett, bara lokal mopedtappar. Loppbetten har lugnat sig och det är bra inför morgondagens "djungeltur". Aftonen kommer att ägnas åt en tur till närliggande fiskesamhälle för att äta!