Söndag kväll och allt är klart för att återgå till vardagslunken och jobb imorgon bitti. Klockan är ställd på väckning 05.15 och kläderna ligger framme. Vilket inte beror på att jag är "fru ordning och reda" utan mer på att det går snabbare att bli klar imorgon bitti, jag sparar minuter eller som, mannen i mitt liv, med glimten i ögat brukar fråga "Är du med i Tidssparkassan Vonsan?
Visst är jag det, jag ÄR snabb i allt och människor som är saktfärdiga, långsamma i handling och tanke eller orationella kan ibland få mig att gå i taket. Likaså köer, jag avskyr köer, för att inte tala om hur matt jag blir av att shoppa i ett överfullt varuhus eller "knö" på stan en lördag!
Ibland önskar jag för ett kort ögonblick (önskan går snabbt över) att jag tillhörde kategorin sömngångare, livet kanske skulle vara enklare.....
Igår morse kände jag mig pigg så vi åkte upp till stugan vid 8-tiden på morgonen för att deltaga i samfällighetens städdag. Egentligen hade vi väl ingen större lust men dels hade vi några utemöbler som skulle in i vinterförvaring och dels kände vi att vi inte bara kan utebli från en gemensam aktvitet när det gällde gemensamma ytor. Hösten är kommen, båten är upptagen och då har vi ingen längtan till stugan.Väderet var grått och det var inte mer än +3 när vi åkte MEN när vi passerade Uddevallabron och havet låg alldeles grått, blankt och still a under oss och träden skiftade från grönt, guld till rött kändes det härligt, längtan att ge sig ut i båten och låta fören klyva det kalla stilla vattnet, höra måsarnas skri och fartvinden i ansiktet! Väl uppe på vår gemensamma parkering mötte oss samma syn som alltid och som får håret att resa sig på armarna oavsett hur många gånger vi har sett det. Aldrig samma vy men ändå samma! Hav, kobbar, klippor och skär, vattnet som skummande slår in över klipporna eller ligger stilla som en spegel.Ibland grått, ibland blått, ibland rytande, ibland inbjudande och långt bort i horisonten ligger Väderöarna på rad! Parkeringen var även full av grannar som samlats med vanliga sågar, motorsågar, krattor, sekatörer mm så det var bara att sätta igång! Alla jobbade vi i vårt anletes svett, sågade, klippte ,drog sly och grenar. Goa skratt ekade mellan stugor och över bergen alla trivdes och en go samhörighetskänsla infann sig som vanligt. Grannar man aldrig annars pratar med blev nu en naturlig samtalspartner om vilka träd som skulle ner, vilka buskar som skulle bort. Vår arbetsledare hade med sig en mindre lastbil från sitt företag åkte omkring och lassade på våra högar med sly och la dem i en JÄTTEHÖG! Klockan 13.00 kom samfällighetens tomte (en fast boende, tusenkonstnär) med landgångar, Ramlösa och lättöl till alla! Nästa år hoppas vi kunna slutföra projektet: endast ljung, enebuskar, tall, kaprifol och odon ska finnas kvar på våra berghällar inga björkar rönnar eller annat inplanterat.
Klockan hade hunnit bli 10.00 innan jag klev upp på söndag morgon och det kändes direkt :jag hade förstört halva dagen, den var redan missad. Ännu värre blev det när jag såg min grannfru väl påpälsad gå omkring i trägården och påta. SKIT jag avskyr att inte få vara med när morgonen vaknar, gå ut i trägården och andas in morgonluft eller gå i motionsspåret utan att möta en massa människor, höra fåglarna vakna och fukten stiga ur marken. Får försöka förlåta mig själv jag har ju faktiskt varit dålig!
Gjorde några läckra smörgåsar till mig och mannen i mitt liv, bryggde kaffe och ringde dottern och avtalade möte kl. 11.00. När jag gick ut tilll bilen sov fortfarande mannen och jag bar in morgontidningarna och la i trappen. Med morgontidningarna kom ett papper om klädinsamling.
Varför inte? Väl hemma igen slet jag upp mina tre garderober och alla lådor vilket resulterade i garderobsstädning och lådstädning och gissa hur bra det blev! 8 par skor och stövlar 2 svarta soppåsar med kläder och en med släng. Härligt! Det blev en bra dag trots sen start. Dessutom blev mannen i mitt liv inspirerad och det kom fram både det ena och det andra bl.a två urtjusiga hattar en i vinrött och en i mörkblått men vi var tvugna att ta fram dammsugaren för få bort allt damm de samlat på under många år! Gud vilken tjusig man jag har tänkte jag (och jag tror jag sa det) när han satte på sig dem! Så nu är det hatt som gäller!
Dagen fick en jättefin knorr som avslutning. Dottern kom hem och mannen i mitt liv bjöd på nykokt hummer (det finns ingen som kan koka skaldjur som han och jag tror att förutom hans eget recept det beror på all den kärlek han lägger ner i koket) till förrätt sen åt vi lime och dillmarinerade laxskivor, pressad potatis och grönsaker. Efterätten, nybakad äppelpaj och vaniljsås intogs framför den sprakande brasan.
Helgen blev så bra, så bra och förhoppningsvis kommer veckan att bli lika bra!
Just det ja, jag måste komma ihåg och be om ledigt (igen!!) i december för jag,vi, ska tydligen åka till Berlin på Julmarknad fick jag besked om nyss.
Visst är jag det, jag ÄR snabb i allt och människor som är saktfärdiga, långsamma i handling och tanke eller orationella kan ibland få mig att gå i taket. Likaså köer, jag avskyr köer, för att inte tala om hur matt jag blir av att shoppa i ett överfullt varuhus eller "knö" på stan en lördag!
Ibland önskar jag för ett kort ögonblick (önskan går snabbt över) att jag tillhörde kategorin sömngångare, livet kanske skulle vara enklare.....
Igår morse kände jag mig pigg så vi åkte upp till stugan vid 8-tiden på morgonen för att deltaga i samfällighetens städdag. Egentligen hade vi väl ingen större lust men dels hade vi några utemöbler som skulle in i vinterförvaring och dels kände vi att vi inte bara kan utebli från en gemensam aktvitet när det gällde gemensamma ytor. Hösten är kommen, båten är upptagen och då har vi ingen längtan till stugan.Väderet var grått och det var inte mer än +3 när vi åkte MEN när vi passerade Uddevallabron och havet låg alldeles grått, blankt och still a under oss och träden skiftade från grönt, guld till rött kändes det härligt, längtan att ge sig ut i båten och låta fören klyva det kalla stilla vattnet, höra måsarnas skri och fartvinden i ansiktet! Väl uppe på vår gemensamma parkering mötte oss samma syn som alltid och som får håret att resa sig på armarna oavsett hur många gånger vi har sett det. Aldrig samma vy men ändå samma! Hav, kobbar, klippor och skär, vattnet som skummande slår in över klipporna eller ligger stilla som en spegel.Ibland grått, ibland blått, ibland rytande, ibland inbjudande och långt bort i horisonten ligger Väderöarna på rad! Parkeringen var även full av grannar som samlats med vanliga sågar, motorsågar, krattor, sekatörer mm så det var bara att sätta igång! Alla jobbade vi i vårt anletes svett, sågade, klippte ,drog sly och grenar. Goa skratt ekade mellan stugor och över bergen alla trivdes och en go samhörighetskänsla infann sig som vanligt. Grannar man aldrig annars pratar med blev nu en naturlig samtalspartner om vilka träd som skulle ner, vilka buskar som skulle bort. Vår arbetsledare hade med sig en mindre lastbil från sitt företag åkte omkring och lassade på våra högar med sly och la dem i en JÄTTEHÖG! Klockan 13.00 kom samfällighetens tomte (en fast boende, tusenkonstnär) med landgångar, Ramlösa och lättöl till alla! Nästa år hoppas vi kunna slutföra projektet: endast ljung, enebuskar, tall, kaprifol och odon ska finnas kvar på våra berghällar inga björkar rönnar eller annat inplanterat.
Klockan hade hunnit bli 10.00 innan jag klev upp på söndag morgon och det kändes direkt :jag hade förstört halva dagen, den var redan missad. Ännu värre blev det när jag såg min grannfru väl påpälsad gå omkring i trägården och påta. SKIT jag avskyr att inte få vara med när morgonen vaknar, gå ut i trägården och andas in morgonluft eller gå i motionsspåret utan att möta en massa människor, höra fåglarna vakna och fukten stiga ur marken. Får försöka förlåta mig själv jag har ju faktiskt varit dålig!
Gjorde några läckra smörgåsar till mig och mannen i mitt liv, bryggde kaffe och ringde dottern och avtalade möte kl. 11.00. När jag gick ut tilll bilen sov fortfarande mannen och jag bar in morgontidningarna och la i trappen. Med morgontidningarna kom ett papper om klädinsamling.
Varför inte? Väl hemma igen slet jag upp mina tre garderober och alla lådor vilket resulterade i garderobsstädning och lådstädning och gissa hur bra det blev! 8 par skor och stövlar 2 svarta soppåsar med kläder och en med släng. Härligt! Det blev en bra dag trots sen start. Dessutom blev mannen i mitt liv inspirerad och det kom fram både det ena och det andra bl.a två urtjusiga hattar en i vinrött och en i mörkblått men vi var tvugna att ta fram dammsugaren för få bort allt damm de samlat på under många år! Gud vilken tjusig man jag har tänkte jag (och jag tror jag sa det) när han satte på sig dem! Så nu är det hatt som gäller!
Dagen fick en jättefin knorr som avslutning. Dottern kom hem och mannen i mitt liv bjöd på nykokt hummer (det finns ingen som kan koka skaldjur som han och jag tror att förutom hans eget recept det beror på all den kärlek han lägger ner i koket) till förrätt sen åt vi lime och dillmarinerade laxskivor, pressad potatis och grönsaker. Efterätten, nybakad äppelpaj och vaniljsås intogs framför den sprakande brasan.
Helgen blev så bra, så bra och förhoppningsvis kommer veckan att bli lika bra!
Just det ja, jag måste komma ihåg och be om ledigt (igen!!) i december för jag,vi, ska tydligen åka till Berlin på Julmarknad fick jag besked om nyss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar